Supermamman.se - Hillevi Wahl

Korv och ballonger. Punkt.

"Ha barnkalas på tema 80-tal - blås upp ballonger och koka lite korv. Punkt."
(Aftonbladets Terri Hererra Eriksson om barnkalasstressen)

Varning för shoppingvagnar

Storebrors lilla shoppingvagn välte på Konsum, för andra gången.
En sådan där liten vagn med flagga som de har för att locka in ungarna i butiken.
"De där håller bara för två kilo", sa den unge mannen i kassan.
"Två kilo?"
Modern tittade i hans vagn, där låg två liter mjölk och två lingonbröd. Klart över viktgränsen, alltså.
"Ja, sedan tippar de. Vi har haft barn här som slagit ut tänder och allt möjligt."
"Men kan ni inte ha varningstext på vagnarna då?"
"Nej, det går inte."
"Varför inte det?"
"Nej, det går inte."
"Vad menar du, går inte?"
"Nej, sätter man en lapp på dem så petar bara ungarna av dem."

Eh. Okej. Modern utfärdar härmed en varning. Max två kilo, sen ryker tänderna.

Annorlunda kläder - hela listan

Coola, stilrena kläder finns på Me&I.
No added sugar.
Lilltroll.se
Busigabarn.se
Moonkidswear.nu
Elva små troll (särskilt märket IdaT)
Sejeunger.dk/ (särsklit märket miniSafari)
Katvig.dk
Busigt har en massa roliga kläder.
Unibarn.
Dunnis.
Mini Safari, Hugin & Mugin och holly's är tre retro, tuffa och färgglada danska märken. finns bland annat på Wiells hörna.

Annorlunda barnkläder?

Har ni läsare tips på sajter med annorlunda barnkläder? Som inte delar in allt i flickrosa och pojkblått?
Och är det någon som vet hur man hittar danska märket Catvig?
Maila mig gärna på: hillevi@supermamman.se
tack för hjälpen
/Hillevi

Upprorsstämning på dagis

Det var upprorsstämning på föräldramötet. Alla var där. Och två fröknar. En av dem var sjuk - och så var det i princip alltid.
"Vi tjatar och tjatar om att ni inte ska ta hit era sjuka barn, år efter år, men ingenting händer, så nu ger vi upp... och överlåter frågan till er. För det är era barn, hur vill ni ha det, vill ni att dagis ska vara en sjukstuga?"
Alla föräldrar skruvade på sig. Inte kunde hon tala om dem? De lämnade väl aldrig sjuka barn på dagis. Möjligtvis lite snoriga, men... Nej, det var säkert några andra föräldrar de menade. Några riktiga illbattingar. Säkert den där stroppiga pappan. Han som hade kallat lillebror för "den där" när han bara var någon vecka gammal och skällt på modern för att hon tagit med honom till dagis, denna smitthärd.
"Men det är inte alltid så lätt att veta om de är sjuka eller inte. Jag menar, var går gränsen, lite snuva eller..."
"Man får faktiskt inte chansa med barn!" sa en pappa argt.
Modern som bara härom dagen hade velat hundra gånger på en dag om storebror var lite hängig eller inte, kände sig träffad. Till slut hade fadern fått bestämma. Han tyckte storebror var frisk. Men när modern kom och hämtade honom efter mellanmålet sa fröknarna att han varit jättehängig.
Modern ställde sig upp och frågade om det var henne de menade, det var lika bra, annars skulle hon aldrig kunna sova.
Fröknarna log lite generat och sa att nej, det var ingen speciell, det var nog rätt illa överlag och...
Modern sjönk ner under bordet och passade på att amma.
När hon kom upp igen hade de kommit fram till punkten Glass på Födelsedagar. Eller rättare INGEN glass på födelsedagar och nu blev det uppror igen. För just dessa föräldrar tyckte det var ganska okej med lite socker då och då och fröknarna också men detta var bestämt från högre ort. Vicerektorn, typ. Och då skulle det vara så.
"Jaha, men kom inte till oss och berätta att era barn gråter och säger att Signe är en elak liten människa när de inte får glass på hennes kalas", sa Signes pappa, som har humor. Men som ändå var lite bitter för att just deras barn skulle tvingas vara den första som kalasade efter glass- och sockerförbudet.
Därefter uppstod en intensiv diskussion om vad man fick lov att bjuda på. Pannkakor med eller utan grädde? Nej, fett var väl farligt? Ostbågar, nej hujedamej.
Torkad frukt då?
"Himla festligt", muttrade Signes pappa.
Och när ämnet Är Russin Farligt hade debatterats i tjugo minuter gick modern på toaletten. Hon kom ut lagom till att en läkarpappa fick sista ordet. Han ansågs i sin egenskap av fil med kand vara expert på området Russin.
Han hade väl skjutit upp minst tre höftledsoperationer och en trippelbypassoperation för att vara med på föräldramötet.
"Nej. Russin kan inte vara farligt", suckade han trött.
Sedan föreslog en mamma att de fröknarna skulle spela in cd-skivor med de sjungande barnen och modern hörde sig själv säga att apostroferna minsann hade ett Årstidsbord med saker från naturen.
"Ja, jo, det är jättebra idéer", suckade fröknarna. Och såg mest ut som om de ville gå hem och gråta.
"Men vi går på knäna här med era sjuka barn och vi hinner helt enkelt inte och..."
Modern kände sig förfärligt korkad. Årstidsbord - när de behövde en egen lustgastank för att klara dagarna.
Hon funderade en stund på om läkaren kunde fixa lite lustgas. Men det var inte särskilt troligt. Så hon bestämde sig för att köpa några påsar Twist till fröknarna nästa dag i stället. Såvitt hon visste gällde inte sockerförbudet dem.

Supermamman i radio på söndag

Sveriges Radio P3
Söndag 19 mars kl 18.03

Popstjärna och författare – via nätet

Mats Hård blev fotbollsreportern alla pratade om.

Le Sport gjorde en låt alla laddade ner.

Och Daniel Malmedahl spred ett ljud som letade sig längst upp på Englandslistan.

I Frispel på söndag tar jag tempen på bloggarna och artisterna som slagit igenom på nätet.

Jag hälsar på killarna i Le Sport. En duo som fick skivkontrakt och en hit med låten ”Tell no one about tonight” innan de ens lyckats enas om bandnamn. Allt tackvare deras hemsida.
Jag tittar också förbi den oberoende musiksajten Digfis huvudkontor.
Dessutom hinner jag ikapp mannen bakom Crazy Frog, Daniel Malmedahl, för en intervju strax innan hans flyg lyfter från Arlanda.

Hör om hur Olle Svalander, som via sin blogg om den fiktiva fotbollsreportern Mats Hård, lyckats skapa månader av förvirring på de större tidningsredaktionerna. Nu har bloggen blivit bok.

Jag besöker också Hillevi Wahl, som började blogga om sitt liv som småbarnsförälder på sajten ”Supermamman”, vilket resulterade i tre böcker.

Slutligen tar ett snack med Aftonbladets bloggare Fredrik Virtanen som gör bok av bloggen.

Frispelet är gjort av Alexandra Ramnewall, journalist för radio och tidning.

Mormor upp i dagen

"Jahaja.
Så har det hänt igen.
Jag har pådyvlats ett barnbarn.
En söt liten unge med vilken jag inte har minsta blodsband."
(Klimakteriehäxan bloggar om modern och lillebror!)

Syskonkris

Storebror fick vara hemma från dagis ett tag. För att fröknarna tyckte att han var lite låg.
"Han behöver kanske vara hemma lite med mamma och bebisen".
För det första hette bebisen Movitz.
För det andra fattade modern inte att det alltid var mammorna som skulle skuldbeläggas. Som om de inte hade nog med att försöka fungera trots svår sömnbrist, förkylningar som aldrig går över, blåsor i munnen, heltidsjobb som tvåbarnsmor - plus ett vanligt halvtidsjobb.
Varför nämns aldrig papporna i sammanhanget? Skulle storebror inte må bra av att vara hemma med pappa?
Men frånsett det så hade modern fullt förtroende för hans underbara dagisfröknar. Modern funderade allvarligt på att adoptera dem.
Men hon undrade lite vad som hände i storebrors huvud just nu.
"Han är snart tre år och pratar inte annat än bilar och tåg, typ, inte om känslor över huvud taget. Men han kramas mycket just nu. Han har alltid varit en tänkare, lite inåtvänd. Kommer när han själv är redo. Oerhört stark integritet. Man får gissa mycket", suckade hon när hon skulle försöka förklara för Sebastians mamma.
"Kanske är det bara en ny anpassningsfas... att han vill vara hemma och kolla in familjen, se vilken som blir hans nya roll", fortsatte hon, mest för sig själv.
"Äsch, det där är bara en klassisk syskonkris. Håll bara ut och tänk att det går över." sa Sebastians mamma och trollade bort disk efter fem personer.
Hon rotade lite i en låda och hittade ett kort på sina barn.
"Titta hör, kolla in Sebastians ögon", sa hon.
Det var taget när han precis hade blivit storebror.
Modern tittade.
"Oj", sa hon, för ledsnare ögon hade hon aldrig sett på ett barn.
"Han trillade hela tiden och gjorde sig illa med flit. Mitt hjärta höll på att brista. Men jag visste ju att de måste hitta ett eget sätt att förhålla sig till varandra, utan att jag lade mig i för mycket."
Modern tittade ännu mer på Sebastian. Stackars barn. Och stackars storebror.
"Men det går över. Jag lovar, det går över", sa Sebastians mamma och klappade modern på handen.
Hon öppnade frysen, drog ut en plastpåse med hembakta kanelbullar och värmde dem i micron. Pling! Det doftade ljuvligt.
"Vi gick ju till och med till en psykolog och hon sa att det bästa var att ge storebror mer egentid. I hans egna domäner, barnkammaren, alltså."
Modern nickade. Jaså det var därför han ville vara i barnrummet hela tiden. Tänk vad lite de begrep. Varför fick man inte gå en syskonkurs på bvc? Alla trodde visst att allt bara skulle gå av sig själv efter första barnet.
"...och vet du, snart kommer de att älska varandra som sjutton och om femton år kommer det vara de två mot er."
Modern skrattade lite och satte några kanelbullesmulor i halsen. Jodå. Så skulle det säkert bli. Redan nu var ju storebror framme och smyglekte med lillebror när han trodde att hon inte såg.
Och det såg väldigt väldigt kärleksfullt ut.

Pappaexil

"Leo ringer från pappaexilen med en vrålande ettåring i bakgrunden och muttrar något om att ungar måste lära sig somna själva. Nästa dag ringer han med två vrålande ungar i bakgrunden och pratar om natten med kräksjukan. Måste erkänna att jag inte längtar en sekund efter att vara pappaledig. Har aldrig jobbat så hårt, haft så smutsiga kläder och sett så avmagrad ut i spegeln."
(PM och Leo bloggar om pappaledighet)

En Rolig Mamma

När modern var gravid sa hon alltid att hon ville vara En Rolig Mamma. En sådan där som klättrade högst upp i träden och kastade upp sina barn i luften och snurrade dem femtiosju varv som en mänsklig superkarusell.
Hon har fått revidera den uppfattningen något.
För det första mår hon illa efter ETT varv. Jätteilla. Sådär så hon får lägga sig ned och hela rummet snurrar och det var som förr i tiden när hon hade druckit för mycket sprit och hon sa aldrig mer, aldrig mer, aldrig mer...
Hon kommer inte upp ur sängen på flera timmar.
Kanske är det åldern. Kanske har hon något vajsing på balansnerven - eller också dricker hon alldeles för lite alkohol nuförtiden.
Men hon är inte speciellt rolig på de andra grejerna heller. Varför ska man högst upp i något träd när man får akut blodsockerfall en meter över marken? Och visst kan hon kasta sina barn i luften, men max två gånger per barn, sedan får hon kramp.
"Igen, mamma! igen!", säger storebror.
"Nej, mamma klarar inte mer, men pappa kan. Pappa är stark", säger modern och cementerar de förbaskade könsrollerna för alltid.
Fadern tycker det är lite synd - och försöker hitta övningar modern klarar av. Han visar modern hur man gör.
"Det här kan du också göra", säger han glatt.
"Men jag vill inte!", väser modern så att inte barnen ska höra.
För sanningen är ju den att hon tycker det är fruktansvärt tråkigt att göra allting etthundratvå gånger. De första tjugo gångerna kan hon göra det för att det är så härligt att höra barnen skratta. Men sedan önskar hon bara att det fanns en autopilot hon kunde sätta på, så kroppen slapp jobba.
Och hon är ju så trött. Hela tiden. Från det att hon stiger upp tills hon får gå och lägga sig. Med två supermammiga barn är det en sådan lättnad att ha små modersbefriade områden där Pappa Kan Bäst.
Pappa får helt enkelt vara ställföreträdande autopilot. Åtminstone tills det blir sommar (och hon slipper lägga sina sista krafter på att få på och av vinteroverallerna).
För i sommar, då jäklar! Då ska hon vara en rolig mamma och leka massor i vågorna och hoppa från högsta trampolinen och gunga ända upp till himlen och...
Hon ska bara sova lite först.